Folk & Familj
”I framtiden vill jag ha en egen hästgård”
Madeleine Blomberg från Halmstad tillhör modelltoppen i New York
Bild: ANDERS ANDERSSON
Säker framför kameran. Ett större självförtroende är det bästa modelljobbet har fört med sig, menar Madeleine. Och så tycker hon förstås att det är roligt att stå framför kameran. I dag har Halmstadtjejen kontrakt med agenturer som IMG och Stockholmsgruppen.
Yrke för unga. Som modell blir man pensionär när man fyller 25 år, menar Madeleine Blomberg som i år blir 20.
Hästvän. 3-åriga hopphästen Quite Cute är under inridning. När Madeleine är hemma i Halmstad blir det många timmar i stallet.
Gillar varandra. "Det är en särskild kommunikation man har med djur. Det är som att de vet att man tycker om dem" säger Madeleine om sitt stora hästintresse. Egna hästen Quite Cute ser ut att hålla med.
Bild: ANDERS ANDERSSON
Vill ha både och. Madeleine Blomberg har funnit sig tillrätta i den internationella modellvärlden. Men hästarna är hon inte beredd att ge upp, i framtiden är drömmen en egen gård.
Bild: ANDERS ANDERSSON
Känt ansikte. Madeleine må vara relativt okänd i Sverige, men internationellt har hon gjort kampanjer för till exempel Miu Miu, Prada, Asprey, Jean Paul Gaultier, J Lindeberg och Giorgio Armani.
2006-01-23 00:00
SÖNDRUM
Hon har gjort kampanjer för Prada, Armani och Jean-Paul Gaultier, får gå på massor av fester och blir presenterad för kändisar som skådespelerskan Liv Tyler. Men trots raketkarriären som modell i New York trivs 19-åriga Madeleine Blomberg från Halmstad fortfarande bäst hemma i stallet i Lejeby.
Det var nära ögat att intervjun med Madeleine inte blev av. Modellagenturen ringde dagen före träffen med HP och förvarnade Madeleine om att hon eventuellt behövdes på ett jobb i New York. Men uppdraget flyttades fram och hon fick fortsätta sin ledighet hemma hos föräldrarna i Söndrum några dagar till.
Snabba ryck är annars något som hör modellivet till. Madeleine berättar att hon alltid måste vara beredd på att åka och jobba – vart som helst och när som helst.
– Det finns inga vardagar i det här jobbet. Två till tre dagar före ett jobb får man ett samtal från agenturen om att man ska åka till exempelvis Paris. Det går aldrig att planera något.
Madeleine Blomberg ska snart fylla 20 år, men är redan etablerad i toppskiktet av den internationella modellvärlden. De senaste åren har hon synts på omslaget till brittiska och italienska Vogue, och gjort reklamkampanjer för modehus som Giorgio Armani, Miu Miu, Prada, Asprey, Jean Paul Gaultier och J Lindeberg. Förra året var hon en av tre nominerade till Årets modell på Elle-galan i Stockholm.
I dag bor hon i New York men jobbar även i Paris, London och Milano, samt Japan, och alldeles nyligen i Indiens huvudstad New Delhi. Däremot är hennes ansikte relativt okänt i Sverige.
– Marknaden är inte så stor i Sverige. Jag brukar gå Filippa K:s visningar och har gjort J Lindebergs kampanj, men jag hade gärna velat jobba mer här.
Det var på de internationella hästtävlingarna i Falsterbo som allting började för fem år sedan. Madeleine gick runt och tittade tillsammans med en kompis när en kvinna plötsligt kom fram och frågade om hon hade lust att arbeta som modell.
– Jag hade aldrig haft en tanke på det. Jag var ju bara 14 år och ägnade all min tid åt hästarna.
Kvinnan visade sig vara modellscout för agenturen IMG, och sommaren 2002, när Madeleine hade hunnit fylla 16 år, fick hon åka till New York en månad för att visa upp sig för potentiella uppdragsgivare.
– Jag gick mellan tio och 15 castings (kundbesök) per dag. Det var lätt hysteriskt, men jag hade hela tiden någon
i familjen med mig. Och efter det kände jag att det började ta fart.
Det riktiga genombrottet kom när Madeleine först fick gå visningar för Prada och sedan även göra en kampanj för den världsberömda klädskaparen.
– Det är många som ser upp till Prada. När någon ny tjej får göra hennes kampanj så brukar det innebära att modellen blir stor direkt, konstaterar Madeleine.
Hur är då det internationella modelllivet? Stämmer fördomarna om diviga fotografer, skitsnack tjejerna emellan och droger som florerar överallt?
Madeleine skrattar och säger att den bild som målas upp i till exempel tv-serien Top Model känns ganska överdriven.
– Jag kan uppriktigt säga att det inte är så mycket avundsjuka bland modeller som alla tror. I alla fall inte när alla är på samma nivå. Det kan säkert vara värre bland dem som kämpar sig uppåt.
Men visst är det ett lyxigt liv emellanåt, medger hon. En av Madeleines första stora jobb gjordes i North Carolina USA.
– Där fick vi bo i ett hus precis vid stranden och kockar kom dit och lagade vår mat. En dag såg vi till och med en delfingrupp som hoppade. Jag hade min bror med mig, och han tyckte det var ganska häftigt, ler Madeleine.
Under visningsveckorna anordnas ständiga fester, och en fördom som däremot verkar stämma är den om droger.
– Det är sjukt mycket droger, alla tar det. Jag blev nästan rädd i början, jag tänkte att ”är det så här i den här världen”? Man blir erbjuden hela tiden, men jag skulle faktiskt aldrig testa droger.
Madeleine säger att hennes familj och hästintresse hjälper henne att stå stadigt med båda fötterna på jorden. I Lejeby utanför Laholm finns den treåriga valacken Quite Cute, som hon ägnar sig åt så fort tiden finns. Det är skönt att ha tillgång till båda världarna: att kunna dra på sig hästkläderna och för en stund sluta vara berömd fotomodell.
– Det är så himla lätt att flyga upp annars. Särskilt märker man det på tjejer från fattiga länder, plötsligt får de allt serverat och det kan vara svårt att hantera.
Hästintresset var även anledningen till att Madeleine valde att gå naturbruksgymnasiet i Bollerup utan för Tomelilla i Skåne, långt bort från alla världens modescener.
– I början ville jag inte berätta på skolan att jag jobbade som modell. Det var ju ett helt nytt sammanhang där man inte kände någon, och jag ville inte sticka ut.
Men visst undrade klasskompisarna varför Madeleine åkte bort så ofta. Så när rumskompisen hittade en tidning med bilder på Madeleine var det lika bra att berätta.
– Några i klassen reagerade lite konstigt, vissa blev avundsjuka.
En del kommentarer blev hon ordentligt trött på, som dem om hur mycket pengar hon måste tjäna.
– Jag berättar inte hur mycket jag tjänar och jag frågar aldrig någon annan om vad de tjänar. Jag tycker helt enkelt inte att det är särskilt intressant. Men vissa ville väldigt gärna veta, och när jag inte berättade antog de att det rörde sig om väldigt mycket pengar.
I dag har hon lärt sig att säga ifrån om någon går över gränsen. Självförtroendet och självkänslan har stärkts av jobbet, det är det mest positiva som modellandet har fört med sig, säger hon.
Men visst finns det också baksidor. Modellyrket är inte så glamoröst som hon först trodde. Tvärtom är det ofta slitigt och väldigt ensamt.
– Man får jobba konstant, det är långa dagar och man vet aldrig sina arbetstider. Ibland har jag varit gråtfärdig av trötthet. I början verkade folk inte förstå att jag bara var 16–17 år. Jag ville säga att ”jag är inte så stor som ni tror”.
Vid ett tillfälle blev det helt enkelt för mycket. Madeleine gick sista året på gymnasiet och det var massor att göra
i skolan. Samtidigt befann hon sig i New York och jobbade under visningsveckorna.
– Jag kände att det inte funkade, det var så mycket i skolan, så mycket press från alla håll.
Kunderna fick vackert acceptera faktum, Madeleine åkte hem igen. I dag, när hon är tillbaka i New York, tycker hon att det var rätt beslut.
– Jag ville verkligen gå klart skolan. Men visst, när jag åkte hem var jag på en hög nivå, som det nu tar lite tid att komma tillbaka till.
Än så länge trivs Madeleine i modevärlden och hoppas kunna fortsätta ”så länge det går”.
– Vissa klamrar sig fast eftersom de inte har något att gå tillbaka till, ingen familj, inga vänner. Men när jag väl slutar, då vill jag verkligen lägga det åt sidan och göra någonting annat.
I framtiden vill hon absolut flytta hem till Sverige och förhoppningen är att kunna studera till veterinär. Drömmen är att ha en egen hästgård.
Ett lugnt liv på landet, alltså?
– Ja, det skulle jag tycka om.